Debatt: Forskning ger hopp för demenssjuka

Publicerad: 2016-10-12

I Sverige lider omkring 160 000 av en demenssjukdom, varav Alzheimers sjukdom är den allra vanligaste. Denna siffra väntas öka kraftigt.

I framtiden räknar man med att varannan svensk förr eller senare kommer att drabbas av demens om inte våra forskare lyckas hitta nya sätt att förebygga och behandla sjukdomen, skriver Anna Nilsson Vindefjärd, Gunilla Westergren-Thorsson, Anders Sylvan och Anna Hemlin i bland annat Gefle Dagblad.

Det är en kamp mot klockan. I takt med att vi lever allt längre väntas de drabbade bli allt fler. Om drygt 30 år uppskattas antalet personer med demens ha ökat från dagens cirka 160 000 till hela 240 000. I världen väntas antalet nästan tredubblas, från 47 miljoner till 132 miljoner.

Alzheimers sjukdom är en förödande sjukdom som angriper hjärnan och får nervcellerna att förtvina. Den drabbade förlorar gradvis minne, språk och rumsuppfattning. Det finns ingen bot och till slut leder sjukdomen till döden. Man vet inte säkert varför detta sker, men man tror att plack som bildas av proteinet beta-amyloid kan ligga bakom.

Sjukdomen skapar stort lidande för den drabbade och för anhöriga, men också stora samhällskostnader. År 2012 beräknades de totala samhällskostnaderna för demenssjukdomar i Sverige vara 63 miljarder kronor. Denna siffra väntas öka när antalet drabbade blir fler.

Men forskning ger hopp. I dagarna publicerades nya lovande resultat. Med hjälp av en ny medicin har forskarna lyckats minska mängden skadliga plack i hjärnan hos människor med alzheimer. Även i Sverige pågår spetsforskning inom området. I Lund jobbar forskare bland annat med att karaktärisera sjukdomen för att i framtiden kunna skräddarsy behandlingen för varje patient.

En nyligen genomförd Sifo-undersökning på uppdrag av Forska!Sverige visar att det här är en fråga som berör och engagerar. Hela 81 procent av invånarna i Norra mellansverige anger att de är oroliga för att de själva eller en nära anhörig ska drabbas av en sjukdom som inte går att bota.

Det verktyg vi har för att möta denna utmaning är medicinsk forskning och innovation. Därför vill Forska!Sverige att de offentliga investeringarna i medicinsk forskning på sikt ska fördubblas från dagens två öre till fyra öre per vårdkrona. Och gävleborgarna håller med – åtta av tio av invånarna i norra Mellansverige tycker att det är ett bra förslag.

Behovet är stort – och det är bråttom. Låt oss satsa på medicinsk forskning för att tillsammans tackla denna brådskande utmaning – globalt, i Sverige och inte minst i Gävleborg.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska! Sverige
Gunilla Westergren-Thorsson, dekanus medicinska fakulteten, Lunds universitet
Anders Sylvan, landstingsdirektör Västerbottens läns landsting
Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden