Gör vi det som krävs för att möta hälsoutmaningen och öka Sveriges konkurrenskraft? – Riksdagsseminarium
Publicerad: 2016-12-07
”Agenda för hälsa och välstånd” överlämnade 14 åtgärdsförslag till den nuvarande regeringen i maj 2015. Sedan dess har regeringen tagit ett flertal initiativ i linje med de åtgärdsförslagen. Forska!Sverige kartlägger löpande regeringens arbete för att stärka life science-systemet. I en årlig statusrapport sammanställer Forska!Sverige vad som gjorts och vad som ännu inte genomförts.
Med denna analys som utgångspunkt anordnade Forska!Sverige tillsammans med Rifo, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, ett seminarium i riksdagen. Konstruktiva samtal fördes mellan life science-aktörer och politiker om hur förutsättningarna för att möta framtidens hälsoutmaning och samtidigt öka Sveriges konkurrenskraft kan förbättras.
Anna Nilsson Vindefjärd, Forska!Sverige, inledde med en presentation av status för ”Agenda för hälsa och välstånds” åtgärdsförslag. Under ledning av Rifos ordförande Finn Bengtsson (M), diskuterade sedan representanter från akademi, vård, näringsliv och politiken bland annat följande frågor:
Vad krävs av den forskningspolitiska propositionen för att skapa goda förutsättningar för excellent medicinsk forskning, utbildning och innovation?
”Vi behöver en annan struktur för finansiering, med ökad andel basanslag som garanterar en långsiktighet som vi inte har inom forskningen i Sverige idag. Dagens system ger inte de förutsättningar för långsiktiga, innovativa projekt som skulle behövas.”
– Helena Edlund, professor Umeå universitet.
”Grundforskningen och den kliniska forskningen måste hänga ihop med sjukvården och näringslivet. För att allt ska hänga ihop på ett optimalt sätt måste vi skapa interaktionszoner där personer från olika områden kan mötas. Där kommer goda idéer skapas.”
– Lars Dahlén, professor Lunds universitet.
”Kan vi få till en bra klinisk forskning ute i våra landsting och regioner så är det en fördel när det gäller att få kompetens att vilja arbeta där.”
– Lotta Finstorp, riksdagsledamot (M).
Hur kan vi dra mer nytta av forskning och innovation i vården, i syfte att hantera vårdkostnader och öka kvaliteten?
”Rikspolitiken måste vara solklara med sjukvårdens uppdrag att vara en kunskapsgenerator.”
– Jonas Bonnedahl, överläkare och forskningschef Landstinget Kalmar.
”Regeringens mål är att erbjuda alla medborgare i Sverige sjukvård på lika villkor och med högsta kvalitet. För att kunna göra det är det självklart att vi måste integrera forskningen på ett sätt som håller idag och i framtiden.”
– Anna-Lena Sörenson, riksdagsledamot (S).
”Det gäller att skapa miljöer där innovationer kan komma fram och man ser att det är mödan värt att komma med idéer, att fortbilda sig, att forska. Det kan politiker medverka till på alla nivåer, kommuner, landsting och stat.”
– Penilla Günther, riksdagsledamot (KD).
”Det måste finnas tydliga incitament varför man ska forska, det ska vara en självklarhet. På ett universitetssjukhus måste forskningen vara en komponent i arbetet ständigt, oavsett vilken roll man har i vården.”
– Olle Stendahl, professor emeritus Linköpings universitet, fd regeringens utredare klinisk forskning.
Digitaliseringen – är vi på rätt väg inom vård och life science?
”Det krävs en övergripande samordning av all vårddokumentation så att vi också kan använda den för att inhämta kunskap. Det här är något som patienterna redan tar för givet att det sker.”
– Jonas Bonnedahl, överläkare och forskningschef Landstinget Kalmar.
Kommer life science-företagen välja att driva sin verksamhet i Sverige?
”Det måste finnas ett frodande forskningsklimat i Sverige för att det ska vara attraktivt för globala företag att bedriva forskning.”
– Malin Parkler, VD Pfizer.
”Vill vi ha en forskning och vård i världsklass så måste vi fokusera på att använda, lära och implementera nya behandlingsmetoder i vården. Morgondagens innovationer skapas och byggs på de innovationer vi har idag.”
– Malin Parkler, VD Pfizer.
”Med bakgrund av att privata investeringar i FoU går ner, är det viktigt att vi med de offentliga medlen ser till att öka attraktiviteten att investera i Sverige. Fokus måste vara på att skapa attraktiva forskningsmiljöer, bra skattesystem och incitamentstrukturer.”
– Fredrik Christensson, riksdagsledamot (C).