Hälften av riksdagskandidaterna vill fördubbla investeringarna i medicinsk forskning
Publicerad: 2018-06-29
Åtta av tio riksdagskandidater tycker det är mycket viktigt att Sverige blir världsledande på medicinsk forskning – och hälften av alla riksdagskandidater vill fördubbla de statliga investeringarna. Det framgår av Forska!Sveriges valenkät till riksdagskandidater uppsatta på valbar plats.
– Det är mycket positivt att hälften av riksdagskandidaterna stöder mer investeringar i medicinsk forskning. Att öka investeringarna från dagens 2 till 4 öre per vårdkrona på sikt skulle innebära att vi i slutändan kan rädda fler liv, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.
Den nyligen genomförda valenkäten till riksdagskandidater uppsatta på valbar plats visar också att:
- Nästan 9 av 10 riksdagskandidater tycker att det är mycket viktigt att Sverige får en förbättrad vård och ökad medicinsk forskning under den kommande mandatperioden.
- Över 9 av 10 riksdagskandidater tycker att det är viktigt att regeringen säkerställer att landstingen och andra vårdutförare – genom krav och ersättning – samlar in, använder och delar vårddata enligt nationella kravspecifikationer.
- 8 av 10 riksdagskandidater tycker att det är mycket viktigt att regeringen arbetar för att vårdutförare ska vidta förbättringsåtgärder så att de uppnår lika god vård som andra vårdgivare i de fall deras vård inom något område ligger under rikssnittet.
– Det är hoppingivande med så tydliga besked om att riksdagskandidaterna vill förbättra vården och att de anser att det är mycket viktigt att Sverige är världsledande när det gäller medicinsk forskning. Det är dock viktigt att poängtera att för att åstadkomma det så behöver vi öka investeringarna i medicinsk forskning och utveckling, säger Anna Nilsson Vindefjärd.
47 procent av riksdagskandidaterna svarar ”ja” på frågan om det är ett bra förslag att fördubbla satsningarna på medicinsk forskning så att de på sikt motsvarar 4 öre per vårdkrona. Detta för att kunna utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling. Bara 9 procent svarar ”nej”, medan 44 procent anger att de inte vet, är tveksamma eller inte vill svara på frågan.
Att så många som 44 procent anger att de inte vet, är tveksamma eller inte vill svara på frågan, indikerar att det saknas kunskap när det gäller fördelarna med att öka investeringarna för att utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling.
Valenkäten 2018 genomfördes av pr-byrån Westander. 532 politiker uppsatta på valbar plats inför höstens riksdagsval ombads att svara på en elektronisk enkät. 298 svarade på Forska!Sveriges frågor, vilket ger en svarsfrekvens på 56 procent.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev