Debatt: Dra nytta av nya behandlingsformer!

Publicerad: 2017-04-03

Hälso- och sjukvårdskostnaderna har ökat under de senaste åren. För att både förbättra vår hälsa och begränsa kostnaderna krävs ett ökat fokus på att förebygga sjukdomar, samtidigt som vi måste tillämpa ny forskning och nya metoder för att få bättre behandlingsresultat.

Det skriver Anna Nilsson Vindefjärd med fler, se exempel här.

Sverige står inför en stor utmaning med fortsatt ökande vårdkostnader. Inom Region Örebro län har hälso- och sjukvårdskostnaderna ökat med 11 procent mellan 2010 och 2015 i löpande priser, och uppgår nu till 23 400 kronor om året per länsinvånare och förväntas öka ytterligare.

Över 80 procent av vårdkostnaderna beräknas vara relaterade till kroniska sjukdomar, som främst drabbar äldre människor. Och de äldre i Örebro län blir allt fler. Sedan år 2000 har antalet personer i Örebro län som är 85 år eller äldre ökat med 14 procent och det förväntas en fortsatt kraftig ökning under de kommande 20 åren. Denna utveckling är en stor utmaning för vården, som måste lösas med mer förebyggande arbete och att införa bättre behandlingsmetoder i vården.

Men parallellt med att vårdkostnaderna ökar har Sverige halkat efter vad gäller tillgång till nya behandlingsformer och diagnostik inom vården. Introduktionen av innovativa metoder i svensk vård ligger efter jämförbara länder och är dess­utom ojämlik över landet.

I en internationell jämförelse hamnar Sverige på plats 12 av 13 jämförbara länder vad det gäller användning av nya medicinska behandlingar inom vården. Det framgår av en brittisk studie, som granskat sju olika sjukdoms­områden, däribland cancer, hjärt-kärlsjukdom och kroniska sjukdomar.

Nätverket Agenda för hälsa och välstånd – som består av representanter från vården, akademin, företag, fackförbund och patientorganisationer – arbetar fram konkreta handlingsplaner för att skapa bättre förutsättningar för medicinsk forskning och dess tillämpning.

I en ny rapport konstaterar vi att det tar för lång tid att introducera, använda och utvärdera nya behandlingar och tekniker i vården. Detta är ett stort hinder som gör att vi inte drar tillräcklig nytta av medicinska framsteg. Därför behövs nya mekanismer för att möjliggöra för landstingen att erbjuda tidig tillgång till godkända livsavgörande behandlingar, stimulera användning av nya läkemedelsbehandlingar som bedöms vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiva och att använda medicintekniska innovationer och processförbättringar.Men det räcker inte. Samtidigt som vi blir bättre på att införa nya behandlingsformer måste staten fortsätta att öka sina investeringar i medicinsk forskning. Detta skulle inte bara gynna patienterna utan är också samhällsekonomiskt lönsamt, enligt en rad olika studier.

För varje krona som används till sjukvård går idag bara två öre till medicinsk forskning. Denna andel bör på sikt fördubblas. Den medicinska forskningen och dess praktiska användning är en förutsättning för en vård av hög kvalitet och för att kunna möta utmaningen med ohälsa och ökande vårdkostnader. Det krävs ökade satsningar både från regeringen och landstingen.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige
Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges Läkarförbund
Johan Dabrosin Söderholm, dekanus medicinska fakulteten Linköpings universitet
Stellan Sandler, vicerektor Uppsala universitet
Anders Sylvan, landstingsdirektör Västerbottens läns landsting
Katrine Riklund, prorektor Umeå universitet
Anders Blanck, VD LIF- de forskande läkemedelsföretagen
Eric Hanse, dekanus Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Mats Ulfendahl, ordförande i Svenska Läkaresällskapets forskningsdelegation
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Gunilla Westergren Thorsson, dekanus medicinska fakulteten Lunds universitet
Karin Meyer, VD Apotekarsocieteten