Forskning i vården gör människor friskare i Halland – prisas av Forska!Sverige

Publicerad: 2022-11-25

I Region Halland sprudlar det av utveckling på vårdområdet. Nu har regionrådet Mikaela Waltersson belönats med Forska!Sveriges politikerutmärkelse för att genom gott ledarskap ha gett utrymme för forskning och utveckling i vården.

Här är berättelsen om hur det gick till när regionen blev ledande inom informationsdriven vård.

Framtidens utmaningar kräver nya lösningar

Det saknas inte utmaningar för vården. Befolkningen blir allt äldre, det finns problem med kompetensförsörjningen och resurserna måste räcka till. Region Halland har dragit slutsatsen att nya tider och utmaningar kräver nya lösningar – inte mer av det gamla.

”Mitt mandat från invånarna är att se till att hallänningarna får bästa möjliga vård för pengarna” – Mikaela Waltersson

Mikaela Waltersson tog över ordförandeskapet i regionstyrelsen i Halland år 2018. Hon aviserade då att regionen skulle satsa på hälsoinnovation och därmed fortsätta på samma väg som hennes företrädare Mats Eriksson, regionens ledande politiker i 15 år, stakat ut.

”Mitt mandat från invånarna är att se till att hallänningarna får bästa möjliga vård för pengarna”, säger Mikaela Waltersson om sitt uppdrag. Så enkelt – men ändå så svårt. Region Halland har gjort det på sitt sätt: De har lärt sig att bemästra data.

Regionen har blivit ledande inom så kallad informationsdriven vård, där olika sorters data, information och avancerad analys med hjälp av AI, Artificiell Intelligens, används för att förbättra kvaliteten i vården och minska dess kostnader.

I Sveriges Kommuner och Regioners Hälso- och sjukvårdsrapport Öppna Jämförelser, som beskriver läget i hälso- och sjukvården i landet, hamnar Region Halland återkommande i toppskiktet. I Halland har också invånarna ett högt förtroende för hälso- och sjukvården.

Markus Lingman, Mikaela Waltersson, Martin Engström och Jörgen Preuss.

Fakta är en nyckel till att förbättra verksamheten

Mikaela Waltersson har, tillsammans med regiondirektör Jörgen Preuss, hälso- och sjukvårdsdirektören Martin Engström och strateg Markus Lingman, arbetat för att bygga upp en infrastruktur för att kunna använda data på ett systematiskt sätt, med stöd av forskning.

”Det är så lätt att börja önsketänka, men verkligheten blir ändå inte annorlunda” – Martin Engström

Mottot ”Utan fakta är du bara ytterligare en person med en åsikt”, från boken En handbok för informationsdriven vård från AI Sweden, sammanfattar regionens strategi. Både Markus Lingman och Martin Engström har författat kapitel i boken.

Att kunna skilja mellan fakta och åsikter är en förutsättning för att kunna göra saker bättre. En organisation kan lätt fastna i diskussioner om hur verkligheten egentligen ser ut.

Martin Engström, sjukvårdsdirektör som leder utvecklingen av den halländska hälso- och sjukvården, förklarar.

”Det är så lätt att börja önsketänka, men verkligheten blir ändå inte annorlunda. Jag måste guida verksamheten framåt utifrån hur det faktiskt är.” 

När man har en gemensam bild av verksamheten går det betydligt lättare att utveckla den.

Koll på data leder till patientnytta

Genom att lära sig att hantera och använda data har vården lyckats att göra människor friskare och att få resurserna att räcka längre.

Resan i Halland började för många år sedan. Regionen och sjukvårdens ledning hade för dålig koll på hur hela vårdsystemet såg ut och fungerade. Det fanns olika sorters data och siffror, men de låg i olika system, användes inte och fanns inte att tillgå på ett enkelt sätt.

Regionen började samarbeta med Harvard Medical School och Brigham and Women’s Hospital i Boston och byggde upp IT-system för att samla och strukturera data. Nästa steg blev att utveckla verktyg för att förstå datan, vilket genererade insikter som kunde användas för att förbättra vårdverksamheten. Med data kunde man också börja bedriva forskning för att utveckla vården.

”Gör man ett sämre jobb någonstans, så blir det dyrare någon annanstans” – Markus Lingman 

För att utveckla vårdens effektivitet och kvalitet räcker det inte att titta på olika delar av den vård som bedrivs, som primärvården eller hur bra det går för en viss avdelning. Man måste ha överblick, eftersom delarna hänger ihop, säger Markus Lingman, överläkare och strateg i sjukhusledningen. ”Regioner får för sig att rädda sig själva genom att spara. Men om man slutar göra något inom vården som kostar pengar, så förvinner inte behovet. Gör man ett sämre jobb någonstans, så blir det dyrare någon annanstans. Man kan tala om kvalitetsbristkostnad”.

Markus Lingman. Foto: Region Halland, Ciprian Gorga

Markus Lingman har under lång tid arbetat för ökad digitalisering och användning av nya tekniker i svensk hälso- och sjukvård, så som AI. År 2020 blev han utsedd till Årets AI-svensk av IT&Telekomföretagen och samarbetspartnern Teknikföretagen.

Han berättar att analyser av data kan vara både superenkla och superavancerade och kan göras på alla nivåer i systemet.

Forskning och AI öppnar för mer individanpassad vård

Med bättre koll på data får sjukhusledningen, vårdpersonalen och politikerna förutsättningar att förstå hela vårdkedjan. Med hjälp av analyserna kan de få bättre stöd i att fatta beslut.

Målet är att lösa människors hälsoproblem så tidigt som möjligt, både för individens eget bästa och för vårdens. Genom att vården har kontroll över patienternas väg genom vårdsystemet behöver patienterna inte ligga onödigt länge på sjukhus, eller ligga i korridorerna på sjukhuset.

De mer avancerade analyserna av data använder AI. Med hjälp av AI kan man se mönster och även studera mycket komplexa fenomen. Det har bland annat lett till modeller för att kunna förutspå risken för återinläggning hos akutpatienter eller risken att dö en för tidig död.

Generellt är det väldigt värdefullt för vården att den integreras med forskning, menar Markus Lingman. ”Forskningen blir som en blåslampa i verksamheten. Den noggrannhet och analys som ingår i forskningsmetodiken blir en koll av verksamheten, som förbättrar den, ökar dess kvalitet. Det blir en sorts kvalitetssäkring av vården.”

Samarbete en avgörande faktor i utveckling

Regionens utvecklingsarbete har inte varit enkelt. ”Det har krävts en del mod och vi har tagit en del smällar. Vi har behövt utmana lagstiftningen ibland för att hitta vägar framåt” säger Mikaela Waltersson.

”Man vet inte allt själv” – Jörgen Preuss

En anledning till att regionen har lyckats så väl är att de inte har varit ensamma. Jörgen Preuss, som varit regiondirektör sedan 2017 och haft olika roller i regionen i nära 30 år berättar: ”Man vet inte allt själv. Man behöver andra aktörer för att hitta lösningar. Tillsammans med högskolor och näringslivet har vi skapat ett ekosystem där man är ömsesidigt beroende av varandra. Vi har bjudit in andra i problematiken.”

Jörgen Preuss

Ett initiativ är Leap for Life, ett samarbete mellan Region Halland, Högskolan i Halmstad och regionens kommuner. Andra samarbeten är CAISR Health och Health Data Centre (HDC) och Centrum för informationsdriven vård (CIDD).

Att det bubblar i regionen när det gäller vård, hälsodata och digitalisering, har förstärkt den utvecklingen ytterligare då intresserade företag söker sig dit just på grund av det.

För att kunna utvecklas måste man acceptera osäkerhet

De som varit med på regionens utvecklingsresa menar att en grundinställning som behövs för att utveckla något, är att våga ge sig ut i det osäkra. Man kan inte bestämma på förhand vad något ska leda till. I Region Halland har det funnits en gemensam vilja och nyfikenhet som drivit på utvecklingen.

Högt i tak kan låta som en klyscha, men det verkar inte finnas några genvägar. Det behövs samtal, förtroende och en respekt för de olika rollerna som finns och den kompetens de besitter. Här blir också rekryteringen av personal viktig.

”Vi från politiskt håll har varit stödjande i detta, avsatt ekonomiska medel och vågat testa de nya vägarna. Hur får vi största nyttan för våra patienter? Hur kan vi jobba på ett annat sätt? Vi har också haft tillit till de anställda som drivs av de här frågorna”, menar Mikaela Waltersson.

Begreppet tillitsbaserat ledarskap kan användas om det som både politiker och sjukhusledning har behövt tillämpa. Men det handlar inte bara om att släppa taget,

”Tillitsbaserad styrning tror en del är att lämna över en påse pengar och så gör mottagaren vad som helst. Ska man ha den sortens tillit behöver man tvärtom ha koll. Då måste det också ske återrapportering och mer kvalificerad uppföljning. Så får man tilliten att växa” säger menar Martin Engström, sjukvårdsdirektör.

En region som andra kan lära av

Region Halland är en föregångsregion, som andra kan lära av för att skapa bättre hälsa och välmående hos invånarna. Martin Lingman och Martin Engström är ute och föreläser mycket om hur vården i regionen arbetar. Det finns även ett intresse från politiker i andra delar av Sverige för att dra lärdom av hur regionen har gjort och en del kommer på besök.

Jörgen Preuss sammanfattar: ”Vi måste fortsätta luta oss framåt och inte bakåt. Vi måste fortsätta vara nyfikna”. De andra tre håller med.

 

/Vid pennan: Josefin Utas, Projektledare Forska!Sverige

 

 

Läs en intervju med Mikaela Waltersson (M) i Dagens Samhälle, med anledning av utmärkelse.

Läs pressmeddelandet om politikerutmärkelsen.

Läs tidigare års utmärkelser.