Intervju: Satsning på medicinsk forskning lönsamt för samhället

Publicerad: 2017-06-22

Kraftigt utökade resurser till medicinsk forskning, på sikt en fördubbling, är en investering som kommer att löna sig i form av bättre sjukvård och starkare samhällsekonomi.

Det menar Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för stiftelsen Forska!Sverige, som lagt fram sin lägesrapport för 2017, i en intervju på LIFe-time.se.

Kostnaderna för sjukvården ökar och kommer att fortsätta att öka i takt med att allt fler svenskar blir allt äldre, och att antalet människor med kroniska sjukdomar ökar med demografiska förändringar. År 2015 var kostnaderna totalt 385 miljarder kronor. Enligt prognoser kommer antalet människor som är 85 år och äldre att fördubblas på 25 år.

För att begränsa denna påfrestning på samhällsekonomin krävs ökade satsningar på forskning inom sjukvård och medicin. Och nya rön från forskningen måste tillämpas så att vårdresultaten förbättras.

De totala investeringarna i forskning, mätt som andel av bruttonationalprodukten, BNP, har dock minskat sedan millennieskiftet. År 2001 var forskningens andel 3,9 procent och 2015 knappt 3,3 procent.

Rejäl resursökning behövs

Det positiva är att minskningen avstannat under de senaste åren. Men det krävs en rejäl ökning av resurser för att vi ska nå regeringens mål att 4 procent av BNP ska gå till forskning, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för stiftelsen Forska!Sverige, som nyligen har presenterat sin lägesrapport för 2017.

Den minskade BNP-andelen för investeringar i forskning och utveckling beror främst på att företagen under flera år relativt sett minskade sina forskningssatsningar. Dock har minskningen av företagens andel avstannat, och sedan 2011 har nivån varit kring 2,3 procent av BNP. Fram till 2014 ökade statens investeringar, men det räckte inte för att fullt ut kompensera för företagens minskningar. Och efter 2014 har statens forskningsinvesteringar, uttryckt som del av BNP, minskat något, konstaterar Forska!Sverige.

Siffrorna ovan ger en totalbild av all forskning och inte bara medicinsk forskning. Dock har den allmänna utvecklingen stor betydelse för medicinsk forskning eftersom inget enskilt forskningsområde står isolerat från andra forskningsområden.

Under EU-genomsnittet

De sammanlagda kostnaderna för hälso- och sjukvård motsvarade 11 procent av BNP år 2015, medan investeringar i medicinsk forskning och utveckling motsvarade 0,19 procent av BNP. Uttryckt på ett annat sätt svarade investeringar i forskning och utveckling för 2 öre för varje krona som läggs på hälso- och sjukvård.

Vi menar att andelen på sikt bör fördubblas till 4 öre för varje vårdkrona. Det skulle gynna alla i Sverige, genom att förbättra prevention, diagnostik och behandlingar. Det skulle också vara samhällsekonomiskt lönsamt. Men det förutsätter att resultat från forskningen används i vården, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Svensk medicinsk forskning och innovation inom sjukvård håller hög klass när man jämför med andra länder. Men Sverige har haft en svagare utveckling än jämförbara länder. Enligt internationell statistik hamnar Sverige under EU-genomsnittet när det gäller andelen av inträffade dödsfall som är undvikbara med nuvarande medicinsk kunskap och teknik. Utredningar har också slagit fast att det finns stora skillnader i hur snabbt medicinska landvinningar börjar användas i olika regioner/landsting men också mellan olika socioekonomiska grupper i landet. Vården är i hög grad ojämlik.

Det tar alldeles för lång tid att införa, använda och utvärdera nya behandlingar, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

 

Vården viktigt för medborgarna

I sin senaste undersökning från maj 2017 där svenskarna får ranka de viktigaste politiska frågorna visar undersökningsföretaget Novus att sjukvården rankas högst.

Sjukvården rankas i topp år efter år av medborgarna, så den senaste undersökningen kan inte ha kommit som en överraskning för partierna. Men frågan är om de politiska partierna svarar upp mot folkets val. Inför valen under hösten 2018 kommer Forska!Sverige att uppmärksamma hur de politiska partierna hanterar medicinsk forskning och hur den kommer till nytta för alla.

Anna Nilsson Vindefjärd frågar sig om partierna tar itu med de verkliga ödesfrågorna. Vilka partier ser sambandet mellan en stärkt medicinsk forskning, företagande och vårdresultat? Vilka ser behovet av både strukturella förändringar och ökade investeringar i forskning för att förbättra medborgarnas hälsa och Sveriges välstånd? I vilka politiska forum förs diskussioner om hur kvalitet och kostnader för vården kan påverkas av forskning och innovation? Och hur man tar tillvara nya kunskaper från forskningen?

Det viktiga är att satsa på åtgärder som på lång sikt ger en hög medicinsk kvalitet och en mer effektiv vård. Uppnår man det får man på köpet både en mer jämlik vård och kortare vårdköer. Att korta vårdköerna är mycket viktigt, men vi måste se till att få en så bra vård att köerna förblir korta över lång tid.

 

Läs artikeln på LIFe-time.se