Nytt faktablad om antibiotikaresistens visar: Drabbade, kostnader och hopp för framtiden

Publicerad: 2021-11-19

Kampen mot antibiotikaresistens är en ödesfråga. Om utvecklingen inte stoppas beräknas Sverige till år 2050 få över 70 000 nya fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens per år, med ökade vård- och behandlingskostnader på drygt 600 miljoner kronor som följd. Idag presenterar stiftelsen Forska!Sverige ett nytt faktablad om antibiotikaresistens och uppmanar regeringen att vidta tre åtgärder.

Antibiotika har inneburit en revolution för sjukvården. Idag kan vi behandla och bota infektioner som tidigare kunde vara dödliga såsom sårinfektioner, lunginflammation och sepsis. Samtidigt har överanvändning påskyndat en global utbredning av antibiotikaresistens.

– Idag presenterar vi ett nytt faktablad om antibiotikaresistens för att uppmärksamma hoten som detta innebär och hur vi kan bemöta dessa. Vi beskriver exempelvis vilka som berörs, vad det kostar samhället och hur vi kan stärka Sveriges arbete mot antibiotikaresistens, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare stiftelsen Forska!Sverige.

Redan idag uppskattas antibiotikaresistens orsaka cirka 33 119 dödsfall årligen i EU och EES. År 2020 hade Sverige 11 161 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens. Om utvecklingen inte bromsas riskerar vi att till år 2050 få över 70 000 nya fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens per år, med ökade vård- och behandlingskostnader på drygt 600 miljoner kronor som följd.

– Kampen mot antibiotikaresistens är en ödesfråga och det finns hopp tack vare medicinsk forskning och utveckling. I vårt faktablad ger vi flera exempel på pågående studier vid svenska universitet. Vi har även intervjuat två forskare som ger sin syn på vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka Sveriges arbete mot antibiotikaresistens och få en hållbar antibiotikaanvändning framöver, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Kampen mot antibiotikaresistens måste föras genom globalt samarbete och är en viktig del i att uppnå Agenda 2030-mål. Sverige har goda möjligheter att driva frågan under ordförandeskapet i EU år 2023 och som vice ordförande i FB:s grupp mot antibiotikaresistens, GLG. Det finns även åtgärder som kan vidtas nationellt. I en debattartikel i Dagens Samhälle uppmanar stiftelsen Forska!Sverige, Uppsala universitet och organisationen ReAct regeringen att vidta tre åtgärder.

– Vi uppmanar regeringen att säkra tillgången till effektiva antibiotika, driva på arbetet för nya värderings- och betalningsmodeller och öka investeringarna i forskning och utveckling. Det är tre konkreta åtgärder som kan vidtas nationellt och som bidrar till att driva arbetet mot antibiotikaresistens internationellt, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

——–

Läs Forska!Sveriges faktablad om antibiotikaresistens som är en del i serien Värdet av forskning

Se Linus Sandegren, universitetslektor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet, berätta om de medicinska faktorerna kring antibiotikaresistens och varför forskningen behövs för att lösa problemet.

Se en intervju där Anna Zorzet, Dr. i medicinsk mikrobiologi och strategisk rådgivare på organisationen ReAct, beskriver vilka globala insatser som behövs för att stärka Sveriges arbete mot antibiotikaresistens

Läs en debattartikel i Dagens Samhälle där faktabladet presenteras