Forska!Sverige

Frågor & svar

Här kan du läsa vanliga frågor och svar.

1. Varför behövs Forska!Sverige?

2. Hur bidrar Forska!Sverige till ökad hälsa och välstånd?

3. Varför behöver Sverige satsa mer på medicinsk forskning och dess tillämpning?

4. På vilket sätt är Forska!Sverige finansierat?

5. Vad skiljer Forska!Sverige från andra organisationer som arbetar för att främja den medicinska forskningen?

6. Vad menar Forska!Sverige med att den medicinska forskningen har försvagats?

7. Hur mycket får den medicinska forskningen egentligen kosta?

8. Vad menar Forska!Sverige med life science?


1. Varför behövs Forska!Sverige?

Sverige håller på att förlora något mycket värdefullt. Under mer än ett halvt sekel har Sverige dragit nytta av världsledande medicinsk forskning, en hälso- och sjukvård som bedriver patientnära studier, och en växande medicinsk industri. Så är det inte längre.

  • Sveriges ställning inom medicinsk forskning har försvagats i internationell jämförelse.
  • Det ges inte tillräckligt med utrymme för patientnära forskning och innovation i sjukvården.
  • Patienter i Sverige har inte alltid tillgång till de mest effektiva och säkra metoderna.

Sverige måste vända de negativa trenderna snabbt om vi inte ska förlora de unika fördelar som vi fortfarande har, annars blir vägen tillbaka både svår, lång och dyr.

Med dessa negativa trender i åtanke, behövs en samlad röst för medicinsk forskning och dess tillämpning.  En röst med brett perspektiv och som representerar olika delar av samhället. En röst som värnar om Sveriges framtid, där medicinsk forskning spelar en stor roll både för medborgarnas hälsa och välstånd. Denna röst är Stiftelsen Forska!Sverige.

Forska!Sverige arbetar aktivt med att informera beslutsfattare kring betydelsen av medicinsk forskning för hälsa och välstånd, dels genom kunskapsunderlag, dels genom att bistå med konkreta åtgärdsförslag.


2. Hur bidrar Forska!Sverige till ökad hälsa och välstånd?

Forska!Sverige bidrar till en positiv utveckling genom att informera och väcka uppmärksam­het kring betydelsen av medicinsk forskning för hälsa och välstånd, bl.a.  genom att bistå våra politiker med kunskapsunderlag för beslutsfattande. Exempelvis tar Forska!Sverige,  tillsammans med sin medlemsförening ”Agenda för hälsa och välstånd”, regelbundet fram rapporter med analyser och konkreta åtgärdsförslag i syfte att förbättra förutsättningarna för medicinsk forskning och dess tillämpning i Sverige.

Forska!Sverige anser att:

  • De statliga investeringarna i medicinsk forskning och dess tillämpning på sikt bör ökas till att motsvara 4 öre per vårdkrona. Idag utgör de statliga anslagen till medicinsk och hälsovetenskaplig forskning i Sverige 0,16 procent av BNP, medan hälso- och sjukvårdkostnaderna utgör 11 procent. Förenklat kan man säga att för varje skattekrona som läggs på vård, läggs 1,47 öre på att kunna utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling för framtiden. Det är en sänkning från över 2 öre per vårdkrona år 2010. Denna siffra bör ökas till att på sikt motsvara 4 öre per vårdkrona.
  • Regeringen kraftfullt och med hög prioritet bör arbeta för att skapa goda förutsättningar för medicinsk forskning och dess tillämpning.  Sverige bör leda vägen från ett sjukvårdssystem till ett hälsovårdssystem, där förebyggande vård är lika viktigt som behandlande vård. Med vårt offentligt finansierade vårdsystem har vi stora möjligheter att kunna införa nya metoder och processer för att kunna styra över till ett nytt, mer hållbart system. Samhället tjänar på att investera i fungerande prevention och behandling och på att använda den bästa tekniken för utvärderingar.


3. Varför behöver Sverige satsa mer på medicinsk forskning och dess tillämpning?

Medicinsk forskning för hälsa och dess tillämpning behöver bli en högre nationell prioritet. Det finns tre huvudskäl till detta:

  1. Hög kvalitet på den medicinska forskningen är en förutsättning för att patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård. En positiv effekt i hälsovinster medför också en positiv effekt på vårt ekonomiska välstånd.
  2. Högsta kvalitet på den medicinska forskningen är avgörande för att Sverige ska kunna behålla och utveckla kompetens och för att forskningsintensiva företag ska vilja vara verksamma i Sverige.
  3. Starka satsningar på medicinsk forskning för hälsa är grundläggande för att öka arbetstillfällen och behålla vår position som en stark exportnation inom life science.


4. På vilket sätt är Forska!Sverige finansierat?

Forska!Sverige är en oberoende civil samhällsorganisation, som verkar utan kommersiellt intresse. Vi arbetar för medborgarnas bästa och finansieras via donationer. Idag gör följande donatorer vår verksamhet möjlig:

Donatorer

  • Hans & Barbara Bergström
  • Thomas Eldered

Vi finansieras även via den avgift som medlemmarna i föreningen ”Agenda för hälsa och välstånd” betalar.


5. Vad skiljer Forska!Sverige från andra organisationer som arbetar för att främja den medicinska forskningen?

Stiftelsen Forska!Sverige är en oberoende, civil samhällsorganisation skapades ur ett akut behov och stiftades formellt år 2010 genom ett upprop där 64 nyckelpersoner från olika delar av samhället: politiken, näringslivet, kulturen, professionsorganisationer, vården och universiteten, skrev på målet om att göra medicinsk forskning för hälsa till en högre nationell prioritet.

Samma bredd finns i styrelsen och i medlemsföreningen. Tack vare denna samlade kunskapsbas bidrar Forska!Sverige med en bred, verklighetsförankrad och aktuell expertis till nytta för politiska beslutsfattare.


6. Vad menar Forska!Sverige med att den medicinska forskningen har försvagats?

De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård ökar i Sverige och uppgick år 2022 till 628 miljarder kronor. Över 80 procent av vårdkostnaderna beräknas vara relaterade till kroniska sjukdomar, som främst drabbar äldre människor. Antalet personer som är 85 år eller äldre förväntas öka med
nära en halv miljon, motsvarande cirka 165 procent, till år 2070.

Parallellt med att vårdkostnaderna ökar har Sverige halkat efter både i fråga om forskningskvalitet och möjligheten att bedriva kliniska studier.

Bland ett urval av länder med vetenskapliga publikationer inom medicin och hälsovetenskap har Sverige mellan tidsperioden 2017 och 2019 samt 2020 och 2022 gått ned i andel publikationer bland de 10 procent mest citerade, men ändå stått kvar på en tionde plats sett till vetenskaplig kvalitet.

Också vad gäller kliniska studier, länken mellan laboratoriet och patienten, halkar Sverige efter. Antalet startade kliniska läkemedelsprövningar i Sverige har till exempel minskat med 69 procent mellan år 2004 och år 2018. Mellan åren 2022 och 2023 minskade antalet inkomna ansökningar med över 20 procent.

Företagens investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP i Sverige minskade med 19 procent mellan år 2001 och år 2019, samtidigt som de ökade i många andra länder. I Danmark ökade företagens investeringar med 17 procent och inom hela EU ökade företagens investeringar med 29 procent under samma period.

Sverige har varit en ledande industrination inom life science. Men bara inom industrin för farmaceutiska basprodukter och läkemedel har antalet anställda inom intern FoU minskat med över 58 procent, från 5000 anställda år 2007 till 2077 anställda år 2019.


7. Hur mycket får den medicinska forskningen egentligen kosta?

Den relevanta frågan är snarare: hur mycket får sjukdom egentligen kosta? Vi har stegrande vårdkostnader och det enda sättet att kunna möta dessa är genom att lära sig mer om hur man hindrar och behandlar sjukdomar. Det är just det medicinsk forskning gör.

Den medicinska forskningen har till exempel gett oss behandlingar som på 10 år minskat barndödlighet i leukemi från att 10 % överlever till att hela 90 % överlever. År 2018 beräknades 95 procent av alla barn med ett medfött hjärtfel överleva, vilket kan jämföras med endast 60 procent på 1960-talet tack vare framsteg i forskning och diagnostik.

Forskningen har gett oss kunskap om sjukdomar som gör att vi i vissa fall kan behandla utan att operera, vilket har sparat stora belopp. Forskningen har gjort det möjligt att utveckla behandlingar för reumatiker som tidigare var i behov av ständig assistans. De kan nu istället jobba och bidra till samhället, vilket har ökat deras livskvalité väsentligt.

Forskning och förbättrad vård vid hjärt-kärlsjukdom har inneburit stora vinster både i form av livskvalitet och produktion. Enligt en omräkning till ekonomiska värden har detta lett till en vinst för samhället i Sverige på 985 miljarder kronor under perioden 1980–2010.

Det är den här vägen vi måste och bör gå, inte minst utifrån ett humant perspektiv. Sverige är ett litet land och har kunnat uppnå dessa framgångar inom hälsa genom att ha ledande forskning, företag som omvandlat medicinska upptäckter till behandlingar och processer, samt en vård där klinisk forskning och prövning har välkomnats. Forska!Sverige vill stärka dessa processer och arbetar för att politikerna ska ta beslut som skapar bästa möjliga miljöer för livräddande framsteg.


8. Vad menar Forska!Sverige med life science?

Med life science menar Forska!Sverige i första hand medicinsk forskning för hälsa och dess tillämpningar med syfte att skapa medicinska framsteg, industriell utveckling och bättre hälsa.

 

Dela gärna den här sidan: