Värdet av forskning om antibiotikaresistens

Antibiotika botar och förhindrar många infektioner som annars vore dödliga. Den stora användningen har dock lett till antibiotikaresistens, vilket omintetgör verksamma behandlingar.

Vilka berörs?

• Antibiotikaresistens uppskattas orsaka ca 33 110 dödsfall årligen i EU och EES. [1]
• Förekomsten av resistenta bakterier bland patienter i Sverige ökar. 7 % av E. coli-orsakade blodförgiftningar år 2020 var så resistenta att behandling med ordinarie medel inte var möjlig. En annat exempel är S. aureus-orsakade blodförgiftningar där andelen med resistens ökade från 1,8 % år 2019 till 2,3 % år 2020. [2]
• Mellan år 2013 och 2019 ökade antalet rapporterade fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige med över 38 % trots att antibiotikaförsäljningen stadigt minskar. [3]
• År 2020 minskade antalet fall till 11 161, från 15 126 fall år 2019, som en effekt av smittskyddsåtgärderna mot covid-19. [2]

 Vad kostar det?

• Baserat på tidigare trender beräknas det årliga antalet fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige öka till ca 32 000 år 2030 och uppgå till 70 000 fall år 2050. [4]
• Om utvecklingen inte bromsas kan antibiotikaresistenta infektioner öka Sveriges vård- och behandlingskostnader med ca 400 miljoner kronor år 2030 och drygt 600 miljoner kronor år 2050. [5]

 Forskning räddar liv

• Minskad överanvändning av antibiotika är viktigt för att bromsa resistensutvecklingen. [6] Klinisk forskning har visat att antibiotikabehandling av vissa infektioner bara ger marginell eller ingen effekt, vilket minskat onödig användning av antibiotika. [7, 8]
• Genom att förhindra infektioner kan antibiotikaanvändning minska och konsekvenserna av antibiotikaresistens undvikas. Forskning har bidragit till bättre hygienrutiner i vården, samt flera vaccin mot bakteriella infektioner som räddar liv, t.ex. vaccin som ingår i barnvaccinationsprogrammet. [8, 9] Även vaccin mot virusorsakad influensa har stor betydelse för hur mycket antibiotika som används, då bakteriella infektioner kan utvecklas som en följdsjukdom.[10]

Värdet av antibiotika

• Antibiotika används bland annat mot sår- och urinvägsinfektioner, lunginflammation, blodförgiftning och gonorré. Det används också preventivt vid komplicerade förlossningar, organtransplantationer, cancerbehandlingar och till för tidigt födda barn. [11] Antibiotikaresistens gör att vi inte längre kan ge dessa behandlingar, eller utföra enklare kirurgiska ingrepp.
• Utan effektiva antibiotika står vi inför en hälsokris. Trots att det gått över 30 år utan nya antibiotikaklasser (med enstaka undantag) läggs antibiotikautveckling ofta ner. Det beror bland annat på att att antibiotikan måste användas restriktivt och därmed inte blir lönsam att utveckla. Flera initiativ pågår därför för att se över den nuvarande utvecklingsmodellen. Detta för att både säkerställa att nya antibiotika utvecklas och att tillgängliggöra dem där de behövs på ett hållbart sätt. [12]

Hopp för framtiden

• Antimikrobiella peptider (AMP), små molekyler som finns naturligt i organismers immunförsvar, utgör ett möjligt alternativ till antibiotika. Studier vid Örebros och Linköpings universitet har visat att en viss AMP kan döda bakterien MRSA, skydda infekterade hudceller och förstärka effekten av antibiotika. [13]
• Vid Umeå universitet har forskare i ett internationellt samarbete upptäckt att en 2-pyridone molekyl kan göra resistenta tuberkulos-bakterier känsliga mot antibiotikan isoniazid igen. Detta öppnar upp nya strategier för läkemedelsutveckling mot antibiotikaresistens [14].
• Utveckling av nya antibiotika är avgörande för att säkra medicinsk vård. Hösten 2021 lanserades en nationell plattform för tidig upptäckt av nya antibiotika i Sverige, ENABLE-2. Syftet är att stötta svenska forskningsprojekt i tidig utvecklingsfas, med målet att kunna lyfta lovande nya antibiotika till andra aktörer för vidareutveckling. [15]

 

[1] Cassini et al., Lancet Infect Dis 2019;19: 56–66
[2] Folkhälsomyndigheten & Svergies Veterinärmedicinska Anstalt (2021), Swedres-Svarm 2020
[3] Folkhälsomyndigheten & Svergies Veterinärmedicinska Anstalt (2014 – 2020), Swedres-Svarm rapporter år 2013 – 2019.
[4] Larsson et al., The European Journal of Public Health (2018) Vol. 29, No. 3, 392–396
[5] Folkhälsomyndigheten (2017), Framtida kostnader för antibiotikaresistens
[6] OECD & ECDC (2019), Antimicrobial resistance – Tackling the Burden in the European Union
[7] Folkhälsomyndigheten (2014), Svenskt arbete mot antibiotikaresistens
[8] Folkhälsomyndigheten & Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (2018), Swedres i korthet
[9] Folkhälsomyndigheten (2021), Lägesrapport om de nationella vaccinationsprogrammen 2021
[10] ER Smith et al., Clin Infect Dis (2020), 71(11):e726-e734.
[11] ReAct (2021-11-04) https://www.reactgroup.org/antibiotic-resistance/the-threat/
[12] H. Aagaard, R. Malpani, A. Zorzet, ReAct (2021) How to adress the global crisis in antibiotic research and development
[13] A. Musa, E. Wiman et al., Scientific Reports (2021) 11:12514
[14] K. Flentie et al., PNAS (2019) Vol. 116, no. 21, 10510–10517
[15] Uppsala universitet (2021-11-04) https://www.ilk.uu.se/enable2/

November 2021