Värdet av demensforskning

Demens är ett samlingsnamn på ett flertal sjukdomar i hjärnan som gör det svårt att minnas och tolka sin omgivning. De vanligaste sjukdomarna är Alzheimers, Lewykropps-, blodkärls-, och pannlobsdemens.

Vilka berörs?

• Varje år insjuknar mellan 20 000 – 25 000 personer i en demenssjukdom i Sverige och ungefär lika många med demenssjukdom dör. [1, 2]
• Idag finns det mellan 130 000 – 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige. [2, 3]
• Risken att insjukna i en demenssjukdom ökar i takt med att man åldras. Åtta procent av alla de som är över 65 år eller äldre och nästan 50 % av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. [2]
• Antalet personer med demenssjukdom kommer att öka kraftigt efter 2020, när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. Fram till 2050 beräknas förekomsten fördubblas. [2]

Vad kostar det?

• Samhällskostnaderna för demenssjukdomar i Sverige uppgår till drygt 60 miljarder kronor årligen, varav 80 % faller på kommunerna, 5 % på landstingen och cirka 15 % på anhöriga och andra närstående. [2]
• Samhällskostnaderna för demenssjukdomar i Europa beräknas uppgå totalt till 2,7 biljoner kronor år 2030. Det innebär att kostnaderna kommer att öka med cirka 43 % mellan 2008 och 2030. [4]
• Samhällskostnaderna för demenssjukdomar globalt har ökat från 5,8 till 7,9 biljoner kronor mellan 2010 och 2015, vilket motsvarar en ökning med 35,4 %. [5]

Hopp för framtiden

• Forskare vid Linköpings universitet har funnit att cellens skräphanteringssystem kan sprida skadliga klumpar av proteiner mellan nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Forskarna har genom att blockera skräphanteringssystemet
  lyckats bromsa spridningen i odlade celler. Upptäckten kan få betydelse för utveckling av ny diagnostik och på sikt även läkemedel som bromsar eller stoppar spridningen. [6]
• Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en antikropp som specifikt attackerar de molekyler i hjärnan som tros orsaka skador på nervcellerna och leder till Alzheimers sjukdom. Antikroppen motverkar faktorer som leder till att nervceller dör hos patienter med sjukdomen i tidigt skede. Detta visar den första stora läkemedelsprövningen mot Alzheimers sjukdom. Resultaten är hoppfulla och nu planeras fortsatta studier där forskarna testar antikroppens effekt på fler patienter. [7]
• Forskare vid Karolinska Institutet har, i samarbete med forskare i Finland*, visat att en hälsosam livsstil kan minska risken att drabbas av minnesstörningar med nästan 30 %. Faktorer som tycks vara viktiga är fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter. Genom en kombination av livsstilsförändringar kommer personer som ligger i riskzon förhoppningsvis kunna skjuta fram debuten av demens eller ha den lindriga fasen under längre period. [8]
• Befolkningsstudier på svenska kvinnor visar att de som är i bra fysisk kondition i medelåldern har närmare 90 % lägre risk för att utveckla demens i hög ålder, jämfört med kvinnor med genomsnittlig fysisk kondition. Baserat på denna forskning kommer vårdgivare kunna ge råd som kan mildra eller förebygga demens. [9]

Forskning förbättrar liv

• För att fler demenspatienter ska kunna bli hjälpta av redan godkända läkemedel är det viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat avancerad bildteknik som i kombination med andra metoder gör det
  lättare att ställa en säker diagnos. Deras forskning har lett till att patienter kan påbörja behandling med bromsmediciner vid ett tidigare skede i sjukdomen. [10]
• Forskare vid Umeå Universitet har utvecklat ett hög- intensivt funktionellt träningsprogram för äldre personer, som liknar vardagliga rörelsemoment. Programmet har visat sig vara positivt även för personer med demenssjukdom. Forskningen visar att träningen stärker förmågan att klara så mycket som möjligt själv. Forskarna har tagit fram tränings- rekommendationer som spridits i Sverige, såväl som internationellt. [11]
• Högskolan i Halmstad har tagit fram virtuella cykelturer, som hjälpmedel för att uppmuntra personer med demenssjukdom till fysisk och social aktivitet som används nu inom äldrevården. Syftet är att hindra sjukdomens utveckling. [12]
• Forskare vid Mälardalens högskola har utvecklat en robot som har en katts utseende och beteende, för att öka välbefinnandet och höja livskvaliteten för personer med demens i ett sent skede av sjukdomen. Robotkatten ökar patienters livskvalitet och minskar utåtagerande symtom. [13]

[1] Socialstyrelsen (2017) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens
[2] Socialstyrelsen (2018) Vård och omsorg vid demenssjukdom
[3] Swedish National Study on Aging and Care (2017) Demensförekomst i Sverige 2001-2013
[4] Wimo et al. (2009) Alzheimer Europe
[5] Alzheimer’s Disease International (2015) World Alzheimer Report 2015
[6] Sardar Sinha M, et al. (2018) Acta Neuropathologica
[7] Logovinsky V, et al. (2016). Alzheimers Research Therapy
[8] Kivipelto M, et al. (2018) Lancet Neurology
[9] Hörder H, et al. (2018) Neurology
[10] Palmqvist S, et al. (2017) Nature Communications
[11] Lindelöf N, et al. (2017) PLoS One
[12] Hälsoteknikcentrum Halland (2018-11-07)
[13] Mälardalens högskola (2018-11-07)

Februari 2019