Värdet av diabetesforskning

Typ 1- och typ 2-diabetes är två skilda sjukdomar. Vid typ 1-diabetes angriper kroppens eget immunförsvar de insulinproducerande cellerna så de förstörs. Typ 2-diabetes leder till nedsatt insulinkänslighet och beror bland annat på livsstil och genetiska faktorer. För en optimal kontroll av diabetes krävs samspel mellan kost, motion och medicin.

Vilka berörs?

• Idag lever över 500 000 personer med diabetes i Sverige, motsvarande ungefär 5% av befolkningen. [1] Mörkertalet är dessutom stort då man beräknar att en av tre typ 2-diabetiker har sjukdomen utan att veta om det. [2]
• I Sverige drabbas över 900 barn årligen av typ 1-diabetes. [3] Sverige har efter Finland den högsta förekomsten i världen, vilket gör typ 1-diabetes till den vanligaste livshotande sjukdomen hos barn. [4, 5]
• Diabetiker löper dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtsjukdom eller stroke. Även andra komplikationer som synrubbningar inklusive blindhet, njursjukdom och nervskador är vanliga. [4]
• Barn eller ungdomar som utvecklar typ 1-diabetes har en förväntad livslängd som är 14-18 år kortare jämfört med snittet i Sverige. [6] År 2019 dog 2069 människor till följd av diabetes i Sverige. Det är 8 gånger fler än de som dog i trafiken samma år. [7]

Vad kostar det?

• Den totala kostnaden för sjukhusvård, jobbfrånvaro och medicinering av typ 2-diabetes uppskattades år 2016 till mellan 9 och 12,5 miljarder kronor. Av dessa utgjorde jobbfrånvaron den största kostnaden som uppskattades till mellan 4,9 och 8,4 miljarder kronor. Sjukhusvård av typ-2 diabetes beräknades kosta ca 2,6 miljarder kronor och medicinering ca 1,5 miljarder kronor. [8]
• Omkring 40% av landets diabetiker är i arbetsför ålder och sjukfrånvaron hos andelen personer med typ-2 diabetes är nästan dubbelt så hög som hos den allmänna befolkningen. [1, 9]

Forskning räddar liv

• Nya mediciner och tekniska hjälpmedel har gett diabetiker avsevärt bättre förutsättningar och längre överlevnad. Före insulinets upptäckt kunde ett barn som insjuknade i typ 1-diabetes förväntas överleva högst ett par år. [10]
• Tack vare 2000-talets forskning vet man att livsstilsförändringar gällande kost och motion hos riskgrupper kan fördröja och förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes och dess följdsjukdomar. [11]

Forskning sparar pengar

• Om komplikationerna av typ 2-diabetes minskade med 5% skulle man uppskattningsvis kunna spara 300 miljoner kronor varje år. [8]
• Bättre diagnosticering och individanpassad behandling vid typ 1-diabetes innebär en mer kostnadseffektiv vård med färre behandlingar och besök. [12]
• Det vanligaste läkemedlet mot typ 2-diabetes hjälper inte i 30% av fallen. Upptäckten av genetiska markörer som indikerar om läkemedlet är verksamt eller inte möjliggör besparingar på onödiga behandlingar. [13]

Hopp för framtiden

• I ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska sjukhuset och Akademiska sjukhuset utförs kliniska studier med målet att stoppa upp utvecklingen av typ 1-diabetes. Nydiagnostiserade patienter behandlas med stamceller, som kan påverka immunförsvaret och på så sätt bevara insulinproducerande celler. [14, 15]
• Det är ännu oklart vad som orsakar typ 1-diabetes, men studier vid Karolinska Institutet visar att ett vaccin framtaget mot Coxackievirus är säkert och ger skydd mot både infektion och typ 1-diabetes i en experimentell modell. Nästa steg är att ta reda på om vaccinet kan skydda mot infektion i människor och om detta leder till färre fall av typ 1-diabetes. [16]
• Typ 2-diabetes är en sjukdom med stora variationer. Forskare vid Lunds universitet har därför föreslagit en ny klassificering där typ 2-diabetes delas upp i fem olika typer. Detta skulle möjliggöra en mer individanpassad och säkrare vård för typ
  2-diabetiker. [17]

 

[1] Socialstyrelsen (2019) Statistikdatabas för läkemedel
[2] Diabetesförbundet (2020)
[3] SWEDIABKIDS (2017) Årsrapport 2017
[4] International Diabetes Federation (2019) IDF Diabetes Atlas, 9th edn. Brussels, Belgium
[5] Barndiabetesfonden (2020)
[6] Rawshani et al., (2018) Lancet 2018;392:477-86
[7] Socialstyrelsen (2019) Dödsorsaksregister
[8] Andersson & Jendle et al., (2020) Diabetologica, PMID: 32968866
[9] Persson, Jendle, Steen Carlsson et al., (2020) Diabets Obes Metab. 2020;22:1586-1597
[10] Steen Carlsson K et al., (2013) Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel
[11] Campbell et al., (2020) Nature Review Endocrinology vol. 16, p. 395-400
[12] Carlsson et al., (2018) Läkartidiningen 2018;115:EXDS
[13] García Calzón et al., (2020) Science Translation al Medicine vol. 12, issue 561, eaaz1803
[14] Carlsson et al., (2015) Diabetes 2015;64:587-592
[15] Next Cell Pharma (2020) från https://news.cision.com/se/nextcell-pharma-ab/r/protrans-visarsignifikant-effekt-vid-behandlig-av-diabetes,c3190669
[16] Stone et al., (2020) Sci. Adv. 2020;6:eaaz2433
[17] Ahlqvist et al., (2018) Lancet Diabetes Endocrinol 2018;6: 361–69

Faktablad: November 2020
Intervjuer: Maj 2014