Värdet av forskning inom hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är ett samlingsnamn för alla sjukdomstillstånd där hjärtats eller blodkärlens funktion är nedsatt. Sjukdomarna omfattar bland annat hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtsvikt, hjärtklaffsjukdomar och stroke.

Vilka berörs?

• Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Var 20:e minut drabbas en person av stroke eller hjärtinfarkt. År 2018 dog ungefär 30 400 människor till följd av hjärt-kärlsjukdom vilket motsvarar 33 procent av alla dödsfall det året. [1]
• År 2018 levde över 2 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom. Det är ungefär var femte svensk. [2]
• Över 20 procent av de som för första gången drabbades av en hjärtinfarkt eller en stroke under år 2018 var yngre än 65 år. [3]
• I Sverige föds cirka 2000 barn med hjärtfel varje år vilket gör det till den vanligaste förekommande medfödda sjukdomen. [2]

Vad kostar det?

• År 2017 uppgick den totala kostnaden för hjärt-kärlsjukdom i Sverige till 63,3 miljarder kronor. [4]
• Hjärt-kärlsjukdom drabbar även anhöriga. De står får ungefär 27 procent av vården av personen som insjuknat vilket innebär en kostnad i form av arbetsbortfall. [5]
• Samhällskostnaderna enbart för stroke beräknas uppgå till 18,3 miljarder kronor årligen. En enda stroke kostar samhället upp emot 800 000 kronor. [6]
• Enbart samhällskostnaden för fetma, som är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, uppskattas till cirka 70 miljarder år 2017. [7]

 Forskning räddar liv

• Genom forskning och utveckling av ny teknik, såsom ballongvidgning i kombination med livsstilsförändringar, har över 400 000 dödsfall kunnat förhindras eller skjutas på framtiden under de senaste 30 åren. [8]
• Idag upptäcks en stor del av medfödda hjärtfel i ett tidigt skede. År 2015 kunde 85 procent av barn med enkammarhjärta diagnosticeras innan födseln. [9]
• 95 procent av alla barn med medfött hjärtfel överlever till vuxen ålder vilket kan jämföras med endast 65 procent på 60-talet. Denna positiva utveckling beror på forskning. Exempelvis har utvecklingen av bildteknik möjliggjort upptäckt av hjärtfel redan i fosterstadiet. [2]

Forskning sparar pengar

• Forskning inom hjärt-kärlsjukdom har inneburit stora vinster både i form av produktionsvinster och att liv och livskvalitet vunnits. Hälsoekonomer räknar om detta till ekonomiska värden och beräknar att den sammantagna vinsten för samhället i Sverige under en period av 30 år är 985 miljarder kronor. [8]
• Genom en ökning av antalet operationer med Trombektomi vid stroke minskar resursbehovet och ger kommuner och regioner besparingar på 267 miljoner kronor per år. [6]

Hopp för framtiden

• Forskare i Lund undersöker kopplingen mellan gener, tarmflora och kost för att se sambandet med hjärt-kärlsjukdom. Detta öppnar upp för nya möjligheter att förutspå personer i riskzonen och att minska denna risk genom att påverka tarmfloran. [10]
• Forskare vid Karolinska Institutet fortsätter att utvärdera olika nya metoder som artificiell intelligens, drönare med hjärtstartare, nedkylning av hjärtstoppspatienters hjärnor med syfte att öka överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp. [11]
• Vid stroke är orsaken okänd i cirka 20-25 procent av fallen. För att rädda ytterligare liv och ge skräddarsydd behandling och långsiktig vård analyseras biomarkörer i blod från strokepatienter med syftet att undersöka möjliga molekylära mönster. [12]

Faktablad: November 2020
Intervjuer: Juni 2014