Värdet av forskning inom neurologisk sjukdom

Neurologiska sjukdomar omfattar hundratals olika tillstånd i hjärna, ryggmärg samt nerver. De berör både de viljestyrda och de icke-viljestyrda delarna av nervsystemet. Neurologiska sjukdomar har skilda symptom och orsaker. De är ofta kroniska, kan försämras över tid och påverkar alla åldersgrupper. Sverige har länge varit internationellt ledande inom neurologisk forskning, inte minst på Parkinsons sjukdom.

Vilka berörs?

• Omkring 1,5 miljoner personer i Sverige antas lida av migrän. (1)
• Över 80 000 personer i Sverige har Alzheimers sjukdom. (2)
• 81 000 personer i Sverige lever med epilepsi. 12 000 av dem är barn och unga under 18 år. (3)
• 25 700 personer i Sverige drabbades år 2019 av stroke, det vill
  säga en blödning eller blodpropp i hjärnan. (4)
• Omkring 22 000 personer, de flesta kvinnor, lever med multipel skleros (MS) i Sverige. Vid MS angriper immunförsvaret den egna nervvävnaden, vilket kan leda till svår funktionspåverkan. (1)
• Minst 20 000 personer i Sverige lider av Parkinsons sjukdom, en kronisk progressiv sjukdom där dopaminbrist gör det svårare för hjärnan att kontrollera kroppens rörelser. (1)

 Vad kostar det?

• Samhällskostnaderna för sjukdomar i nervsystemet uppskattades till 25 miljarder kronor i Sverige år 2017. Till gruppen hör bland annat MS, Parkinsons sjukdom, Alzheimers, epilepsi och migrän. (5)
• Samhällskostnaderna för stroke har beräknats till 18,3 miljarder kronor årligen i Sverige. En enda stroke kostar upp emot 800 000 kronor. (6)
• År 2018 låg kostnaden för migrän i Sverige på mellan 55 000 och 275 000 kronor per år och patient, beroende på svårighetsgrad. Den nedsatta arbetsförmågan stod för 80 procent av kostnaderna. (7)
• MS debuterar ofta mellan 20 och 40 års ålder. Samhällskostnaden för MS-patienter i arbetsför ålder i Sverige beräknas till nära fyra miljarder kronor årligen. Nedsatt arbetsförmåga står för 75 procent av kostnaderna. (8)

 Forskning räddar liv

• Myastenia gravis är en inflammatorisk sjukdom som leder till muskelsvaghet. Före 1950-talet dog majoriteten under de tre första sjukdomsåren. Tack vare allt bättre behandlingar lever idag de flesta patienter ett normalt liv. (9)
• Tack vare bättre diagnostik och effektivare behandlingar har sjukdomsprognosen för de med nydebuterad MS blivit bättre för varje enskilt år under det senaste årtiondet. (10)
• Mycket tack vare svensk forskning har en ny sorts behandling av migrän utvecklats. Med så kallade CGRP-hämmare minskar antalet anfall med 50 procent hos nära hälften av patienterna. (11) Det har stor betydelse om man lider av kronisk migrän.
• En av tre epileptiker svarar inte på läkemedelsbehandling. Epilepsikirurgi har visats öka livskvaliteten i hela behandlingsgruppen och göra hälften helt anfallsfria. (12)

Forskning sparar pengar

• En studie av kostnaderna för MS mellan 2006-2012 visar att de minskade med cirka 22 000 kronor per patient och år i samband med införandet av nya MS-mediciner. Det berodde främst på lägre sjukfrånvaro och sjuk- och aktivitetsersättning. (13)
• Fler operationer med trombektomi vid stroke minskar omsorgsbehoven och ger kommuner och regioner besparingar på 267 miljoner kronor årligen. (6)
• Avancerade behandlingar av Parkinsons sjukdom minskar kostnaderna för kommunal omsorg. Ett räkneexempel visar att om 500 fler patienter får dessa behandlingar, minskar kostnaderna på nationell nivå med 14 miljoner kronor över en femårsperiod. (14)

Hopp för framtiden

• Idag saknas kunskap om hur olika MS-behandlingar fungerar över tid. I COMBAT-MS, ett forskningsprogram som leds av Karolinska Institutet och där alla svenska universitetssjukhus deltar, utförs världens största observationella MS-läkemedelsprövning. Jämförelsen av effekt, säkerhet och livskvalitet kommer att leda till bättre behandling och effektivare sjukvård. (15)
• Forskare vid Umeå universitet har tagit fram en antikropp som bromsar sjukdomen Amyotrofisk lateral skleros (ALS). Vid ALS förtvinar nervcellerna som styr kroppens viljestyrda muskler, vilket oftast leder till andningsförlamning och död inom några år från diagnosen. Upptäckten är ytterligare ett steg mot att utveckla ett botemedel. (16)
• L-DOPA är den mest effektiva behandlingen av Parkinsons sjukdom, men över tid uppstår ofta svåra biverkning i form av ofrivilliga rörelser. Genom avancerad avbildningsteknik (MALDI-MSI) har forskare vid Uppsala universitet kartlagt omvandlingen av L-DOPA i hjärnan. Det ökar förståelsen av problemet och kan leda till en lösning. (17)

 

[1] Svenska Neuroregistret, Årsrapport 2019.
[2] Socialstyrelsen (2017) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
[3] Socialstyrelsen (2019) Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi.
[4] Socialstyrelsen (2020) Statistik om stroke 2019.
[5] Hjalte et al., Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017. IHE 2019;6.
[6] Socialstyrelsen (2020) Nationella riktlinjer för vård vid stroke.
[7] Hjalte et al., Sjukdomsbördan vid migrän i Sverige. IHE 2018;4.
[8] Gyllensten et al., Eur J Health Econ HEPAC. 2018;19(3).
[9] Pirskanen-Matell et al., Läkartidningen. 2000;97(41).
[10] Beiki et al., JAMA Neurol. 2019;76(6).
[11] Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2019/784.
[12] Edelvik et al., Läkartidningen 21/2018.
[13] Gyllensten et al., Mult Scler. 2018;24(4).
[14] Socialstyrelsen (2016) Nationella riktlinjer för multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom.
[15] Picori.org (2021) COMBAT-MS.
[16] Lehmann et al.,Acta Neuropathol Commun. 2020;8(1).
[17] Fridjonsdottir et al., Sci Adv. 2021;7(2).

Maj 2021