Värdet av forskning inom reumatisk sjukdom

Reumatism är ett samlingsnamn för omkring 200 olika sjukdomar av vilka många är inflammatoriska. En av de vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår när kroppens eget immunförsvar angriper och bryter ned leder. [1]

Vilka berörs?

• I Sverige lever omkring 75 000 personer med ledgångsreumatism. Sjukdomen är 2–3 gånger så vanlig bland kvinnor som män och obehandlad riskerar man en kortare livslängd. [1]
• Även unga drabbas av reumatism så kallad juvenil idiopatisk artrit. Varje år insjuknar mellan 220 och 300 barn. [1]
• En allvarlig reumatisk sjukdom som oftast drabbar yngre kvinnor är Systemisk lupus erythematosus (SLE). I Sverige insjuknar omkring 300 individer per år och idag lever 6000–7000 personer med SLE. [1]

 Vad kostar det?

• Reumatiska sjukdomar leder ofta till omfattande samhällskostnader genom att de drabbade får nedsatt funktionsförmåga. År 2014 uppgick den årliga kostnaden för RA-patienter i Sverige till drygt 4 miljarder kronor. [2] Totalt är kostnaden för RA-patienter 2–3 gånger högre än för den allmänna befolkningen. [3]
• Den årliga totala kostnaden för SLE-patienter beräknas till 1,2 miljarder kronor. Omkring 70% består av indirekta kostnader i form av sjukskrivning och förtidspensionering och mindre än 10% av läkemedelskostnader. [4]
• Trots stora forskningsframsteg svarar 20–30% av RA-patienter inte på nuvarande behandlingar. [5]

 Forskning räddar liv

• Genom forskning och utveckling av effektivare behandlingar har överlevnaden i SLE förbättrats dramatiskt. För 60 år sedan dog mer än hälften av patienterna som insjuknade inom 5 år. Idag är 5-årsöverlevnaden över 90%. [6, 7]
• En ovanlig reumatisk sjukdom där kroppens fina blodkärl angrips är granulomatös polyangit. Före introduktionen av effektiva behandlingar dog 90% av patienterna inom en 2-årsperiod. Idag är 5-årsöverlevnaden över 70%. [8, 9]
• RA-patienter har en markant ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, vilket leder till ökad dödlighet. [10] Forskning har visat att de som behandlas med TNF-hämmare, och svarar bra på dessa, inte löper högre risk för hjärtinfarkt än den allmänna befolkningen. [11]

Forskning sparar pengar

• Olika biologiska läkemedel har visat sig ha mycket god effekt på bland annat patienter med RA. Ett exempel på detta är TNF-hämmare där forskning visar att behandling inom 5 år efter sjukdomsdebuten mer än fördubblar chansen att återfå arbetsförmågan. [12]
• Fler patientgrupper få tillgång till effektiv behandling de närmaste åren då kostnaderna drastiskt sjunkit för ett ökande antal biologiska läkemedel. [13]
• Forskning visar att tidiga insatser är viktiga och arbetsförmågan för nyligen diagnostiserade RA-patienter ökade på lång sikt både för de patienter som erhöll biologiska läkemedel och de patienter som svarade bra på konventionella anti-reumatiska läkemedel. [14]

Hopp för framtiden

• Genom att kombinera modern genteknik med registerdata har svenska forskare identifierat flera undergrupper av RA-patienter och kartlagt arv och miljöfaktorer i relation till immunförsvaret. Kunskaper viktiga för att kunna utveckla precisionsmedicinen. [15]
• Vid Sjögrens syndrom angrips i första hand spottkörtlarna, men även lederna. Under en graviditet kan barnet ibland drabbas av hjärtfel på grund av mammans antikroppar. Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med barnkardiologer initierat ett övervakningsprogram som lett till att dödligheten hos barnen sänkts från över 25% till under 4%. [16]
• Forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet har kopplat en genvariant, vanlig hos SLE-patienter, till en sämre produktion av fria radikaler och mer inflammation. [17] Fyndet kan delvis förklara uppkomsten och utveckling av SLE, vilket kan leda till bättre diagnostik och behandling. [18]
• I en storskalig studie av SLE-patienter har forskare vid Uppsala universitet kartlagt hur avläsningen av gener, den så kallad epigenetiken, bidrar. Resultaten kan leda till nya biomarkörer som kan användas vid diagnostik och uppföljning av behandlingar. [19]

 

[1] Klareskog et al., Reumatologi. 3:e uppl. Vol 2017. Studentlittertur AB
[2] Carlsson et al., IHE rapport 2016:3
[3] Eriksson et al., Ann Rheum Dis 2015;74(4)
[4] Jönsen et al., Semin Arthritis Rheum. 2016;45(6)
[5] Smolen et al., Ann Rheum Dis. 2020;79(6)
[6] Urowitz et al., J Rheumatol. 2008;35(11)
[7] Ingvarsson et al., Lupus. 2019;28(12)
[8] Smith et al., Arthritis Res Ther. 2012;14(2)
[9] Heijl et al., (2019) RMD Open. 2017;3:e000435
[10] Avina-Zubieta et al., Ann Rheum Dis. 2012;71(9)
[11] Ljung et al., Ann Rheum Dis. 2016;75(12)
[12] Olofsson et al., Ann Rheum Dis. 2017;76(7)
[13] Socialstyrelsen (2020) Läkemedelsförsäljning i Sverige – analys och prognos 2020–2023.
[14] Eriksson et al., Arthritis Care Res. 2016;68(12)
[15] Klareskog et al., J Intern Med. 2020;287(5)
[16] Sonesson et al., Lancet Rheumatol. 2020;2(4)
[17] Olsson et al., Ann Rheum Dis. 2017;76(9)
[18] Linge et al., Ann Rheum Dis. 2020;79(2)
[19] Imgenberg-Kreuz et al., Ann Rheum Dis. 2018;77(5)

Oktober 2020